Vår lilla odling – en introduktion och catch-up

En stor del av vår prepp handlar om kunskap. Viktig kunskap om hur man kirrar mat själv om det inte finns tillgängligt i affären. Där har vår odling en central roll. Jag kommer skriva mer om odlingarna i takt med att vi börjar förodla mer, men en liten introduktion till hur vi odlar i en mer urban miljö är kanske på sin plats.

Tomten

Vi bor i radhus, så vi har ingen jättetomt. Vi har en ganska stor altan som brukar bli min tomatdjungel under sommaren. Det är praktiskt att ha tomaterna i kruka, eftersom just tomater kräver ganska mycket gullande. Ett annat plus är att barnen älskar framförallt körsbärstomater i olika utföranden och därmed kan plocka själva och äta när de känner för det. Tomaterna brukar ibland dela lite utrymme med chilis och gurka, men i takt med att sorterna och mängderna tomat blir fler så flyttar åtminstone gurkorna upp till lotten. Det spelar nästan ingen roll hur mycket tomat jag odlar, det brukar inte bli över särskilt mycket för att göra sås eller frysa. Vi frossar helt enkelt mest upp allt när det är säsong.

• 

På tomten har vi också satt ett litet äppelträd och ett antal krusbär- och röda vinbärsbuskar. Vi har tre små pallkragar som rymmer lite jordgubbar, smultron och kryddor och busksockerärtor, så att det lätt går att kliva ut genom dörren och plocka på sig kryddorna precis när man behöver dem. Trädgården styrs mer eller mindre av vad barnen tycker om att äta. Jag vill att de ska se nyttan av planteringarna och kunna plocka på sig och äta i princip när de känner för det. Resten av gräsmattan är kaninernas domän. De har en större inhängnad av kompostgaller och kan därmed käka gräs och ogräs fritt. Vi har inte kaninerna för att äta dem, eftersom vi inte har utrymmet att ha så många burar så vi kan avla ungar. De är sällskapsdjur med syftet att lära barnen respekt för djur och omhändertagande. Sen producerar de nästan allt mitt täckmaterial i form av halm / ensilage och avföring.

Odlingslotten

En sisådär 50 meter från huset finns ett litet område med odlingslotter. Det är helt perfekt att det ligger så nära hemmet, för då kan man opportunistiskt gå fixa lite på helgerna och sommarkvällar då barnen sover. Finns inget mer avslappnande än att på kvällen gå upp och vattna och klämma lite kållarver liksom.

Odlingslotten fick vi efter att ha stått i kö en kort stund. Vi fick den mitt i sommaren år 2017. Den är på cirka 20 kvadrat eller så och är fortfarande något kaos-artad. Det visade nämligen sig att den som haft lotten innan verkligen inte tog hand om den. Jorden är fantastisk fin med mycket mull och mask, men hela skiten är mer eller mindre täckt av kirskål.

För den som kan sitt ogräs så vet den att kirskål är djävulens jävla påfund. Så jäkla invasiv och svår att bli av med. Det blev inte mycket som växte vår första säsong. 90 % av lotten är täckt av markväv och har varit så sen vi började. Första året grävde jag upp en liten bit. Som tur var hade vi squashplantor som var ganska stora. Jag hade ju missbedömt hur mycket utrymme jag hade på tomten så jag hade en hel del prylar som helt enkelt inte fick plats. Squashen är ganska bra på breda ut sig, speciellt i fin och näringsrik jord, så den lyckades helt enkelt konkurrera ut kirskålen på den lilla plätten vi grävt upp.

I slutet av säsongen grävde upp ett par plättar till. Vi har två dubbla pallkragar som fick husera lite morötter och majrovor. Sånt som kanske inte är så lätt att förodla, men som skulle duka under allt ogräs om de såddes direkt på friland. Vi fick också dit tre enkla pallkragar som var tänkta att förflyttas för att anlägga nya bäddar. Vi grävde också upp en ny plätt som hade mestadels tistlar som blev nästa års potatisland.

2018 var för oss, trots torkan, ett mycket bra odlingsår. Vi fick en väldigt skakig start, då vi reste bort i några dagar precis när värmen slog till. Tyvärr hängde inte vår växtvakt riktigt med, så många av förodlingarna ute dukade under. Skam den som ger sig dock. Vi hade backuper inomhus som klarade sig och de mer envisa växterna överlevde mirakulöst även om de var otroligt hängiga när vi kom hem.

Vi täckodlar, då vi har gott om ogräs och avfall och vår kommun hade aldrig bevattningsförbud, även om man förespråkade återhållsamhet med vattnet. Gräsmattan fick gå på röven, till förmån för tomaterna och odlingslotten fick klara sig med vatten två gånger i veckan.

Skörden 2018

Trots att vår odling är väldigt liten, då vi inte ens kan utnyttja de fulla 20 kvm vi har, så lyckades vi ändå skrapa ihop en hel del;

• 

• 

• 

• Kilovis med tomater. Jag skämtar inte. Vi åt tomatsallad minst en gång om dagen från typ juni till oktober.
• Gurka. Har inte koll på exakt mängd, men det var tillräckligt för att äta många smörgåsar och dessutom syra in en större burk och två omgångar smörgåsgurka.
• Vitlök. Vi har fortfarande kvar och har således varit självförsörjande på det ända sen juli förra året, trots att vi är riktiga storkonsumenter.
• Lök så det räckte ett par månader. Skörden blev dessvärre liten, dels pga torkan men också antagligen pga för lite gödsel.
• Kål. Spetskål, broccoli och pak choi. Misslyckades fatalt med grönkålen och huvudena var ganska små, men det var en klar förbättring mot första året då kållarverna i princip mumsade i sig allt. De är numer enemy number one och jag klämmer dem med nästan sadistisk njutning.
• Potatis. ca 15 kg potatis av ungefär 1.5 kg sättpotatis av olika sorter.
• Brytbönor och sockerärtor så vi kunde äta oss mätta på det under juni, juli och augusti.
• Chili, som räckte till ca 5 flaskor syrad chilisås, tre stora burkar chilisalt, en mindre burk inlagda skivor och en mängd torkade chilis som väntar på bli flakes eller salt.
• Sallat, spenat och rädisor. Dock ganska lite jämfört med 2017. Troligtvis på grund av värmen och torkan.
• Örtkryddor i olika former. Kunde äta rikligt med färskt under sommaren och torka en del.
• Squash och vintersquash. Kilovis, trots att vi bara hade tre olika plantor.
• Äpplen. Inte många då vårt träd bara är två år gammalt. Dock fick vi en större mängd äpplen, päron och plommon av andra grannar i området som hade ett stort överflöd. Vi hade också en hel del smultron och jordgubbar och så norpade vi några kilo vildhallon som växer precis bredvid vår lott och som ingen annan claimade.
• Ogräs i stora mängder. Det mesta funkar utmärkt som kaninfoder och vi lyckades torka en större mängd nässlor som vi bjussar kaninerna på under vintern. Mina kaniner käkar inte pellets eftersom deras magar inte klarar av det, så grönfoder är extra viktigt.

Med andra ord, så kan även en liten yta ge ganska stora mängder grönsaker, om man odlar effektivt. Vi är tyvärr inte så effektiva som jag skulle önska, mestadels för att jag ofta missbedömer hur stor plats något tar, hur lång tid något tar, och hur mycket tid jag själv har att lägga på trädgården.

Jag vill tillägga att vi faktiskt ändå odlar saker året om. Vi har en stadig kryddblandning och vi brukar också ha lite hydroponisk odling inomhus under vintern för att odla sallat så vi slipper köpa så mycket. Vi odlar även vitlöksblast, småväxta tomater och ärtskott på vintern.

Jag är väldigt nöjd och imponerad över hur mycket man kan trycka ur vår lilla odling, även om vi såklart är långt ifrån att vara självförsörjande. Under skördetid köper vi knappt något grönt från butik och det känns ganska bra. Jag ser fram emot “årets odlingssäsong” och planerar för fullt.

Gödsel och Jord

Som de flesta odlare vet, så kan man aldrig få för mycket jord. Vi försöker ta hand om vår jord, då vi vet att vi begär mycket av den, och odlar väldigt intensivt. Det är sällan någon plätt som står tom. Vi återanvänder allt i trädgården och i regel så har vi ingen renodlad kompost då det mesta åker tillbaka rakt ner i odlingsbäddarna.

Vi har ett par dubbla pallkragar som står på lotten och agerar kompostlåda, men i praktiken så kommer vi antagligen börja odla gurka eller squash i den. Den hinner nämligen aldrig riktigt fyllas med kompost och jag är för lat för att hålla på vända och greja. Istället använder vi behållaren som jordfabrik för bokashi, de gånger då vi inte helt sonika kan gräva ner bokashin rakt i landet. Vi dumpar ner gammal krukjord och bokashi och resultatet blir väldigt fet bokashijord som vi sedan använder i krukor eller till landet, eller eventuellt för att odla riktigt näringskrävande grönsaker.

Vi använder som sagt också kaninernas avfall. Nu har vi bara haft kaninerna sen 2018 så vi har inte kommit igång ordentligt med det. En del står kvar i säckar på tomten, men tanken är att det ska användas framför allt som täckmaterial eller för att på sikt starta varmbänkar. Vi har gott om ridskolor i närheten så obrunnet gödsel är inte svårt att få tag på.

Vi använder oss av lakvattnet från bokashi för att gödselvattna de flesta krukväxterna, och har gott om nässelvatten för odlingslotten. Även barnen drar sitt strå i stacken och kissar i kannor och pottor så vi kan använda kissvatten som gödsel. Vi köper inget flytande gödsel varken för växtligheten inne eller ute, förutom för vattenodlingarna på vintern.

Vi försöker undvika köpejord, men det händer att vi köper några påsar då och då. Framförallt såjord. Vi anlägger mestadels höjda bäddar så antagligen kommer vi behöva köpa jord till våren ändå. Men även här, är tanken på att bli så självförsörjande på jord och gödsel som det bara går.

Fröer och sånt

Även här vill vi bli mer självförsörjande. Vi är fortfarande i stadiet där vi köper mycket fröer. Mest för att testa på olika sorter av saker, och för att jag inte kan låta bli att internetshoppa när det är rea. Vi har mer fröer än vad vi har plats för att odla, men jag köper nya varianter av saker ändå. Det är lite samma hoarding-mentalitet som jag har när det gäller garn.

I större utsträckning har vi dock börjat samla in egna fröer. Det funkar såklart inte på växter som gärna korsar sig eftersom vi inte har utrymmet att hålla isär växterna. Men en hel del fröer kan man utan vidare samla in själv. Vi har samlat från rädisa, ruccola, dill, tomat, chili, sockerärtor, ringblomma och den sorten gurka vi hade på altanen (då den faktiskt var ganska isolerad) hittills. Vi har också sparat de minsta vitlöksklyftorna som vi planterar för blastens skull. De potatisar som blev gröna ligger också kvar och väntar på åka i jorden nästa säsong. Sakta men säkert har vi börjat bygga upp ett eget förråd av fröer.

Nu är vår fröbank också såpass stor och varierad, att vi i större utsträckning byter frön med andra odlare. Det är speciellt kul när man vill testa en viss sort, men inte har lust att köpa en hel påse.

Kunskapsbank

Jag är ju den typen av person som går all-in när jag väl blir sådär nördigt intresserad av något. Jag kan inte bara ha en tomatplanta. Det är tråkigt. Jag måste se hur hårt jag kan dra det och jag sporrar ständigt mig själv till att producera mer. Då är det viktigt att läsa på, kolla på youtube, läsa böcker och bloggar och planera ordentligt. Jag har börjat sammanställa en lista över böcker och resurser som hjälper mig mycket i min odling. Tanken är att så småningom också recensera böckerna jag läser, men än så länge är det bara en lista över sånt som jag har eller vill ha. Boklistan kommer givetvis innehålla böcker som har med andra preppingrelaterade ämnen att göra också, men jag började med just odling, eftersom det ligger mig så varmt om hjärtat. Tipsa gärna om fler böcker jag missat att läsa.

Advertisement